Vita väggar, blåa fönster...

Nu är vi här. På en liten bortglömd grekisk ö. Vita väggar, blåa fönster och allt det där. Två timmar med båt från Naxos så var vi framme. Jag överdriver inte om jag säger att det är ögonbedövande vackert här. På terassen som hör till vårt rum ser vi havet, inte på långt håll utan alldeles nedanför. Havet är blått, turkost och solens strålar leker vid vattenytan. Vi ser grannön som böljande sagokullar. Landskapet är kargt, stenigt, grönt och med sockerbitshus utkastade lite här och var. På Schinoussa bor 110 personer så det är verkligen lugnt här. Lugnet självt, det liksom genomsyrar allt som finns här. Ingen brådska, allt har sin tid. Det enda som stör idyllen är det grekiska filmteam som sitter i restaurangen och som filmat scener till ett reseprogram hela eftermiddagen. Den kvinnliga programledaren skrattar ljudligt och ofta, det låter lite som en tokig tupp som gal i högan sky. Fler turister kommer snart att hitta hit. Ett semesterparadis i miniformat.