Sagan om ringen

Den 19/6 fick jag den här ringen av dig. Du stod på knä på en klippa på Amorgos, där blått möter blått. Jag var nygravid och vi tryckte oss mot varandra, lite uppspelta och bubbliga, rusiga av kärleken den stora. Vetskapen om det lilla livet i min mage väckte så starka känslor och när solen gick ner i havet så blänkte ringarna så vackert. Sen käkade vi mackor på ett kvällsöppet kafé, det var det enda jag kunde tänka mig att äta. Vi lovade varandra att fira ettårsdagen av vår förlovning med en mer adekvat minnesvärd måltid. Jag mådde så fruktansvärt illa, men lyckan för dig och vårt lilla hjärtegryn var så oändligt mycket större. Nu bär jag den i ett läderband runt halsen i väntan på att mina fingrar ska anta normal storlek igen, för det gör de väl så småningom?