Träolja och humlesurr

En lördag kan börja med att man sätter på sig ett förkläde från 60-talet, en gammal målartröja och brallor som man inte är ett dugg rädd om.
Nu ska oljas möbler tänker jag!
I mitt inre ser jag mig själv liksom sväva omkring i trädgården iklädd en vackert blommig blus och nya trädgårdshandskar. Men träolja är lurigt och kladdigt och kräver därför fulkläder, speciellt för mig som vid 26års ålder fortfarande har en torka-av-mig-på-kläderna reflex.
Att höra fåglarnas glada kvitter och humlornas surr samtidigt som man stryker olja på trä känns väldigt rofyllt. Solen skiner och våren visar sitt vackra ansikte.
Att dessutom ha tid att lyssna klart på sin ljudbok är en annan helglyx.
Men att olja möbler måste vara världens mest tacksamma jobb, för hu vad fint det blir!
Och gott luktar det också!