31 december 2010

Att pimpla

Först hämtar barnen ved så att vi kan värma oss när vi kommer hem igen.

Bort med snön och fram med isen.

Jag leker lite med barnen på isen i väntan på att Mr. Bond med tillhörande isborr ska komma.

Någon slags Qigong mitt i ett vintrigt vykort?

Borra borra. Förväntansfulla barn.



Väldigt spännande


30 december 2010

Knudsgården

Idag grillar vi korv och bastar. Gammal Knudsgården tradition helt enkelt.  Känner att det känns alldeles lagom förnöjsamt att dagen innan nyårsafton sitta tillsammans med fina vännerna Forsmans och titta på elden.
Jag är extra glad att få träffa min isländska.
Det var alltför längesedan. Ett självskrivet nyårslöfte blir att ringa oftare.
Knudsgården ÄR bara så bra.

Nuläget och gott nytt år!



 Vi packar för fullt. Barnen pusslar. Honey tycker att gröna byxor är det bästa man kan ha. Vi ska spendera nyårshelgen i Sunne med fina vänner. Nu är det packstopp säger sambon men jag bara ler och börjar packa en kasse till.. Jag ska göra en årssammanfattning i bilder men det hinner jag inte nu. Ha en finfin nyårsafton.
Ut med det gamla och in med det nya. Själv tycker jag att det passar bra att byta år nu. 2010 har liksom varit lite segt, Gott nytt År!
Massa kärlek

29 december 2010

Bokstaven C och jag

Klappar!




Multiquick 3

28 december 2010

Mer jul ge mig...



26 december 2010

Julafton 2010

Klockan har passerat 01.30 och jag smyger nerför trappan i mitt barndomshem.
Sakta sakta, ett litet steg i taget.
Det doftar jul, apelsin och kanel och värmen från kaminen i köket känns ända hit. Jag kommer på migsjälv med att blunda och trippa ner i mörkret. Trappan i vilken jag gått uppochner för otaliga gånger, jag känner varje steg, varje potentiellt knarr och i den här stunden så känns det speciellt.
Det har varit julafton och en av de allra bästa. De bästa människorna, klapparna och sysselsättningarna.
Jag blir lite sentimental när jag stannar på det sista trappsteget. Det sprakar till i kaminen och skenet från den lyser upp en liten pall som skulle passa en fyraåring.
Jag är ju inte fyra år längre, inte ens fjorton eller 24.
Men mitt hjärta känns lätt och jag är djupt tacksam för allt jag har.
För min familj. För känslan att vara med er.
För dig älskling, min människa, för att vi skapar nya och egna traditioner.
För Villa Vesta. Barndomshemmet, där julen känns så rätt.
För allt materiellt och dravligt som jag önskat mig och fått.

Men mest av allt för era snälla snälla ögon, leenden och skratt ikväll.
Ni toppar Tomten anytime.

24 december 2010

22 december 2010

Med önskan om en fröjdefull jul


Favorit i repris!
Kram på er

Lillejul




17 december 2010

Världens finaste glas


och världens finaste man.

14 december 2010

Budskap om glädje och hopp

Lördag efter en lugn förmiddag hemma gav vi oss av till Edane för lite seriöst julgodisskapande i grupp.
En tradition i den Frykbergska drömvillan.
Vi hade med oss ingredienser för att göra två sorter. Vit chokladtryffel och Rocky road.
Alla andra gjorde också minst två sorter och resultatet blev absurda mängder godis som sedan delades lika till sex hushåll.
Stämningen hos Frykbergs var varm och välkomnande, ett sånt ställe som man trivs på direkt. Sådär så att hjärtat liksom fylls.
Jag träffade många vackra människor den här lördagen, fina både på insidan och utsidan. Riktiga hejare på att göra julgodis var de också.










{Besökare}


Total:
Today: